Förbundets trio vädjar till politiker inför inrikesministerkonferensen

Strax före inrikesministerkonferensen (IMK), där möjliga beslut om kollektiva straffåtgärder mot fotbollssupportrar har väckt stark kritik, har representanter från DFL och DFB vädjat till politiker med en angelägen uppmaning. I ett brev, som skickades ut på tisdagen och som kicker tagit del av, betonas att arenorna är säkra – ett budskap som även förmedlades i samband med DFB-Pokalmatchen mellan Borussia Dortmund och Bayer Leverkusen.

Brevet är adresserat till Bayerns inrikesminister Joachim Herrmann (CSU) samt Hamburgs och Bremens inrikesministrar Andy Grote (SPD) och Ulrich Mäurer (SPD). Det undertecknas av DFB:s ordförande Bernd Neuendorf, Ligapresidentens talesperson Hans-Joachim Watzke och DFL:s VD Dr. Marc Lenz.

De tre framhåller att arbetet i den nybildade Bund-Länder-öppna arbetsgruppen för våldsförebyggande inom fotbollen (BLoAG), som grundades 2024, i grunden är positivt. Men de uttrycker också oro över kontroversiella förslag och åtgärder som DFL:s presidium anser olämpliga och oproportionerliga.

BLoAG:s slutsatser kommer att diskuteras under IMK i Bremen mellan onsdag och fredag. Diskussionerna handlar bland annat om kontroversiella idéer som införandet av ansiktsigenkänning vid arenorna – något som redan mött protester från supporterhåll. Joachim Herrmann har avfärdat kritiken som överdriven och hävdat att frågan inte ens står på dagordningen, men restriktiva åtgärder är ändå under övervägande.

Neuendorf, Watzke och Lenz varnar särskilt för användandet av kollektiva straffåtgärder. De hänvisar till en dom från författningsdomstolen den 11 april 2018 (mål 1 BvR 3080/09) som kräver att stadionförbud som preventiva åtgärder måste bygga på konkreta, bevisbara och tillräckligt allvarliga omständigheter. De fördömer ett ”spridningsprincip”-tillvägagångssätt där stadionförbud delas ut på löpande band utan individuell prövning.

"Det får inte finnas någon automatism i tillämpningen av riktlinjerna", skriver de. Det är upp till respektive klubb att ta hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall och avgöra om det finns en verklig risk för framtida säkerhetsproblem. Det viktiga är att det är de konkreta situationerna som avgör.

Fokuset ligger inte på att införa fler stadionförbud generellt, utan på att förtydliga riktlinjerna så att det vid välgrundad misstanke om brott kopplat till fotbollen – som också innebär risk för framtida störningar – blir en mer konsekvent och rättssäker utdelning av förbud. För detta behövs en tydligare och enhetligare rapportering från polisen.

En annan viktig punkt i brevet är kritiken mot förslaget om personliga biljetter. DFL och DFB menar att en sådan personifiering inte är ett effektivt verktyg för att öka säkerheten. Identifiering vid insläpp skulle innebära stora ekonomiska och organisatoriska kostnader och dessutom riskera att skapa köer och konflikter. Utan möjlighet att koppla biljetten till en specifik plats på läktaren, vilket är omöjligt på ståplats, ger det heller ingen märkbar trygghetsförbättring.

Att avskaffa ståplatskulturen är inget alternativ för Neuendorf, Watzke och Lenz: "Det skulle strida mot den tyska fotbolls- och supportertraditionen. Med hänsyn till detta är införandet av personliga biljetter uppenbart oproportionerligt."

I brevet betonas också den höga säkerheten på arenorna, satsningar på fler säkerhets- och fanansvariga, utbyggnaden av förebyggande insatser som arenaföreningar, samt de säkerhetskrav och förebyggande åtgärder som redan är inskrivna i licensieringsregelverket. Vidare föreslås inrättandet av en central instans med juridisk och facklig tillsyn för att säkerställa en enhetlig och effektiv tillämpning av DFB:s riktlinjer kring stadionförbud.

Senast träffades författarna av brevet med de tre inrikesministrarna den 20 november. Dessutom har andra ledamöter i ligapresidiet sökt dialog med sina respektive inrikesministrar för att förhindra att myndigheterna inför kollektiva straffåtgärder mot fotbollssupportrar.