Omstridd offsidessituation i Köln – vad reglerna säger och DFB:s ståndpunkt

2026-02-09 13.04 Martin Andersson

'

Det var dramatik och heta diskussioner efter RB Leipzigs 2–1-seger borta mot Köln, där en avgörande domslut kring en offsidessituation och ett hands-mål väckte stor debatt. Köln menade att de borde ha fått straffspark efter ett handspel av Leipzigs matchhjälte Christoph Baumgartner, som dessutom skulle ha fått rött kort. Men efter videogranskning valde domaren Frank Willenborg att döma offside – en bedömning som väckte starka reaktioner, inte minst från Kölns tränare Lukas Kwasniok.

Kwasniok var tydlig i sin kritik direkt efter matchen: "Det handlar om en okontrollerad eller kontrollerad rensning av David Raum. Om det var okontrollerat, då har vi ett problem – nämligen att vi underskattar Bundesliga-spelare rejält. Då gör vi om dem till spelare på lägre nivå. Det var en fri nick, och om det inte är en kontrollerad nick är det något som inte stämmer i vår uppfattning."

Men vad hände egentligen? I den 76:e minuten, med ställningen 1–2, slog Leipzigs David Raum en nick i eget straffområde som sedan nådde Kölns Sebastian Sebulonsen. Det var efter denna nick som Sebulonsen befann sig i en minimal offsideposition, enligt den nya halvautomatiska offsideteknologin (SAOT) som införts i Bundesliga denna säsong och som VAR Arne Aarnink använde. Men avgörandet huruvida Sebulonsens offside var aktiv och därmed straffbar är komplicerat – för innan nicken från Sebulonsen hade alltså Raum nickat tillbaka bollen.

Det som gör situationen svår är att Raum befann sig i ett uppenbart försök att rensa bollen bakåt, utan press från motståndare. Ingen Leipzig-spelare var i närkamp med honom, och Kölns anfallare Marius Bülter, som stod ungefär en meter bakom, hoppade inte upp för att vinna bollen.

Offsideregeln är komplex och har nyligen blivit ännu mer detaljerad efter tillägg från internationella regelmyndigheten IFAB. Enligt regel 11 i DFB:s spelregler finns en viktig punkt: en spelare begår inte offside om bollen kommer från en motståndare som medvetet spelar bollen, även vid medvetet hands, såvida det inte är en medveten räddningsaktion (deliberate save). Eftersom Raums nick inte var en sådan räddningsaktion borde Sebulonsens offside inte vara straffbar – på pappret.

Men här kommer det avgörande – begreppet "medvetet spel" är mer nyanserat och definieras utförligt. Det kräver att spelaren har kontroll över bollen och möjlighet att spela den vidare, ta bollen i besittning eller rensa den, även om själva handlingen misslyckas. Dessutom ska spelaren ha haft tid att koordinera sina rörelser – det ska alltså inte vara en reflex eller instinktiv rörelse med begränsad kontroll.

I den här situationen nickade David Raum bollen i en bakåtgående rörelse, efter en frispark som först blev fördröjd av Jakub Kaminski med en häl-touch. Bildmaterial visar att Raum hade blicken mot bollen och kunde följa den, bollen rörde sig inte snabbt och gick i en förväntad riktning. Dock kom bollen från luften, vilket enligt regelverket är svårare att kontrollera än en boll på marken. Här är just frågan om Raum hade tid att koordinera rörelsen, eller om det var en mer instinktiv nick med begränsad kontroll.

DFB:s representant Marco Fritz, ansvarig för utvärdering och regeltolkning, förklarade för kicker att enligt de nuvarande internationella tolkningarna var Raums nick inte en kontrollerad spelning av bollen. Därför ansåg man att Sebulonsens offsideposition var aktiv och därmed straffbar. Fritz betonade att Raum var i en bakåtriktad löpning och hans nick var en rörelse med begränsad kontroll – vilket enligt regelverket inte räknas som medvetet spel.

Sammanfattningsvis är det lätt att förstå varför Köln och Kwasniok är upprörda, särskilt med tanke på Raums höga kvalitet som Bundesliga- och landslagsspelare, och deras uppfattning att han borde ha kontrollerat bollen bättre. Även inom DFB:s domarkår finns viss förståelse för kritiken, men regeltolkningen gynnar i nuläget det försvarande laget, något som har skapats av den senaste regeländringen.

Det råder alltså en tydlig klyfta mellan den subjektiva känslan på planen och vad regelverket tillåter. Den här situationen lär öka medvetenheten och känsligheten för liknande fall i framtiden – särskilt när Köln är det lag som försvarar sig.

Det är ännu en påminnelse om hur fotbollens regler och teknologiska innovationer kan skapa nya, oväntade dilemman i spelet – och hur viktigt det är med tydliga tolkningar för att upprätthålla rättvisa i Bundesliga.