Spänningen stiger inför Eintrachts årsmöte: Ultras mellan berättigad kritik och maktsträvan

2026-01-26 14.59 Martin Andersson

'

På måndag kväll hålls Eintracht Frankfurts årliga medlemsmöte – och stämningen är laddad. Bakom spänningen ligger ultras gruppens ökade maktsträvan, samtidigt som klubbens elitlag kämpar i en djup formsvacka.

Mer än 2000 medlemmar väntas samlas i Frankfurts Jahrhunderthalle, där mötet startar klockan 17.30 och förväntas pågå långt in på natten. Runt hemmamatchen mot Hoffenheim har den aktiva fanscenen och ultras uppmanat till närvaro, vilket kan göra det hela till en minnesvärd kväll.

Huvudpunkten på dagordningen är val till olika styrelseorgan: förvaltningsrådet, valkommittén, hedersrådet och revisorer. Normalt är detta rutinärenden, men de senaste åren har ultras ökat sin närvaro i styrelserna och vill nu ta ännu större plats – bland annat i förvaltningsrådet.

Redan i december 2025 rapporterade den tyska sporttidningen kicker om "oro för ultras maktövertagande". Enligt föreningens stadgar nominerar förvaltningsrådet och valkommittén presidentkandidater vart fjärde år, och varje kandidat måste få två tredjedelars majoritet i båda organen. Om ultras lyckas få in tre av sina representanter i det åttamannastora förvaltningsrådet skulle de kunna stoppa en presidentkandidat eller kräva eftergifter för sitt stöd.

Än så länge har detta scenario inte blivit verklighet, då valkommittén – till ultras missnöje – inte godkände alla deras kandidater inför årets val. Därmed har de inte kunnat nå den viktiga minoritetsveto-rätten. Men på sikt vill ultras, som redan har en vice ordförande i klubben, stärka sitt inflytande även i fotbollsbolaget, där den professionella verksamheten är utlagd.

I ultras egen publikation "Schwarz auf Weiß" kritiseras sammansättningen av fotbollsbolagets förvaltningsråd som "inte optimal". De efterlyser större insyn i bolagets verksamhet, men kritiken förbiser att affärshemligheter i en aktiebolagsform är lagligt skyddade och inte kan delas fritt, även inte inom föreningens andra organ.

Det är just därför ultras vill få en plats i förvaltningsrådet, som utses av föreningen som huvudägare, för att få direkt inflytande via styrelsen och presidiet. De betonar att fansen måste få en röst – inte för att "ta makten", utan för att vara en viktig del av Eintracht, på samma nivå som sponsorer, experter och andra organ.

Ultras uttrycker ett berättigat misstroende och efterfrågar så mycket kontroll som möjligt, framför allt från personer som inte tjänar pengar på Eintracht och därmed undviker beroenden. De vill förhindra att klubben blir en "självbetjäningsaffär".

Problemet är dock att en plats i förvaltningsrådet innebär en årsersättning på tiotusentals euro. Under räkenskapsåret 2023/24 fick det nio personer stora arvoden på totalt 490 000 euro. Skulle ultras sitta där skulle de också bli en del av affärsvärlden.

Till viss del är deras skepticism förståelig. De påpekar att Eintracht just nu står inför en avgörande framtid med kraftigt ökade kostnader inom både sport och administration. Kicker ställde i höstas frågan: "Hur riskfylld är Frankfurts tillväxtstrategi?" – en fråga som blivit ännu mer aktuell med lagets senaste sportsliga svacka.

Kvaliteten och värdet på spelartruppen har blivit ojämn, och risken att missa internationella turneringar skapar en farlig kombination av stort försäljningspress och sjunkande spelarmarknadsvärden. Samtidigt uppges styrelsens löner för 2024/25 vara omkring tio miljoner euro – en siffra som även jämfört med storklubbar som Borussia Dortmund är hög. Dortmunds fyra personer starka ledning fick samma år 7,8 miljoner euro. Det är förvaltningsrådet som bär ansvaret för detta, något som kan och bör ifrågasättas.

Ultras framstår också som klubbens moraliska röst. De varnar för att Eintracht inte får tappa sina "grundläggande värderingar". I dagens moderna fotboll vill de skapa en liten "ö av gemenskap" där alla fans känner samhörighet. De lyfter även fram Eintracht som en stor breddidrottsförening, något som låter varmt och romantiskt.

Men deras blommiga ord står i stark kontrast till den ibland hårda och aggressiva verkligheten: homofobiska sånger under bortamatchen i Köln, hat och våld mot polis, omfattande och kostsamma pyrotekniska demonstrationer, våldsamma slagsmål och självutnämnda "röjmästare". Det senaste är också att flera fans har blivit avstängda, till exempel efter matchen i Baku. Hur dessa beteenden går ihop med idrottens och föreningens värderingar är svårt att se.

Många vanliga Eintracht-fans har redan tröttnat på ultras, vars gränsöverskridanden riskerar att isolera dem själva och diskvalificera deras roll som moralisk kompass.

Inför årsmötet är spänningen påtaglig när aktiva idrottare, vanliga medlemmar, ultras och andra fans samlas i Jahrhunderthalle. Klubbdirektör Axel Hellmann och ordförande Mathias Beck har redan fått kritik i ultras tidning inför mötet, och båda väntas ta plats vid podiet under kvällen.

Beck har försökt tona ner kritiken mot ultras i en intervju i FAZ där han undviker tuffa frågor och istället hänvisar till AG-vd:n för fanfrågor, Philipp Reschke. I ett annat ljudintervju med Hessens public service uttryckte Beck förvåning över kickers rapportering – särskilt artikeln om ultras maktlyft – och sade att han inte kunde förstå kritiken.

Det verkar som att Beck vill skapa goda relationer med ultras, men om de någonsin kommer att tacka honom för det är en annan fråga. De senaste numren av "Schwarz auf Weiß" antyder snarare motsatsen.

En kväll full av dramatik och viktiga beslut väntar Eintracht Frankfurt – och hela fotbollsvärlden följer noga med.