Varför det blir färre sprinter i nya säsongen

DFL har justerat hur sprintar och snabba löpningar definieras i Bundesliga och 2. Bundesliga – och det märktes redan under premiärhelgen. En av Bundesligas snabbaste spelare, Nathan Ngoumou från Borussia Mönchengladbach, illustrerar hur viktigt det är att fånga rätt data om spelarnas fart.

När matchen mellan Schalke och Hertha i 2. Bundesliga blåstes igång av domaren Richard Hempel i fredags, infördes nya gränser för vad som räknas som sprint och tempolöpning i den officiella datainsamlingen. DFL och deras dotterbolag Sportec Solutions, som ansvarar för att samla in och distribuera matchdata från Bundesliga och 2. Bundesliga, har lyssnat på tränarnas önskemål och anpassat definitionerna.

Bakgrunden är tvåfaldig: Dels vill man närma sig internationella och idrottsvetenskapliga standarder för att kunna jämföra data med andra toppligor som Premier League. Dels har tekniken för att mäta spelarnas rörelser förbättrats så pass att man nu kan räkna kortare sprintsträckor på ett mer korrekt sätt – vilket ger en mer verklighetstrogen bild av fotbollsspecifika sprintmoment.

Tidigare definierades en sprint som ett löpsteg där spelaren under minst två sekunder höll en hastighet över 4,0 m/s (14,4 km/h), och minst en sekund av detta över 6,3 m/s (22,68 km/h). Nu har gränsen höjts: För att räknas som sprint måste spelaren nå över 25 km/h, och det räcker att hålla denna hastighet i minst 0,5 sekunder för att registreras som ett sprintevent.

Även intervallet för "tempolöpningar" har justerats – området är nu 5 km/h istället för tidigare 4,68 km/h. Dessa förändringar har i huvudsak drivits fram av de fysiska tränarna i klubbarna.

Dessutom räknas numera alla löpningar över 20 km/h som "intensiva löpningar", vilket samlar både sprintar och tempolöpningar i en kategori.

Redan efter första omgången i 2. Bundesliga blev effekten tydlig: Antalet registrerade sprintar per lag och match sjönk från i snitt 215 i föregående säsong till 151 – en minskning på cirka 30 procent. DFL räknar med att säsongen kommer att präglas av en generell nedgång i sprintstatistiken med ungefär en tredjedel jämfört med tidigare.

Det innebär också att det framöver blir svårt att göra direkta jämförelser med sprintstatistik från tidigare säsonger, eftersom definitionen har förändrats. Däremot påverkas inte andra data som topphastighet eller total löpt distans, vilka fortfarande är jämförbara över tid.

Sammanfattningsvis ger den nya standarden en mer rättvis och internationellt anpassad bild av spelarnas hastighet, men det innebär också att vi måste tänka om när vi tolkar och jämför sprintstatistik från och med denna säsong.